<?xml version="1.0"?>
<rss xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" version="2.0"><channel><atom:link href="https://pmuseoa.blogia.com/feed.xml" rel="self" type="application/rss+xml"/><title>PMUSEOA</title><description/><link>https://pmuseoa.blogia.com</link><language>es</language><lastBuildDate>Sun, 10 Dec 2023 12:02:20 +0000</lastBuildDate><generator>Blogia</generator><item><title>AUTOMOBILA</title><link>https://pmuseoa.blogia.com/2008/051301-automobila.php</link><guid isPermaLink="true">https://pmuseoa.blogia.com/2008/051301-automobila.php</guid><description><![CDATA[<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: left;"><span style="text-decoration: underline;"><span style="font-size: 24pt; color: black; font-family: Arial; mso-ansi-language: EU;"><span style="font-size: small;"></span></span></span></p><p><span style="color: black; font-family: Arial;"><span style="color: #99cc00;"><strong>Automobila, norbere propultsioarekin dabilen ibilgailua da, pertsonak, animaliak eta objektuak garraiatzeko erabilia. Gehienetan 4 gurpil ditu <span style="mso-spacerun: yes;">&nbsp;</span>eta bere edukiera batetik bederatzi leku izan ditzake. Aurreko gurpilak noranzkoa alda dezakete aldeetarantz biratzeko.</strong></span></span></p><p><span style="font-family: Arial;"><span style="color: #99cc00;"><strong>Automobil hitza grekotik dator auto (berez) eta latinetik (mugitzen dena).</strong><span style="color: #000000;"><span style="font-family: Times New Roman;"> </span></span><span style="color: #000000;"><span style="font-family: Times New Roman;">&nbsp;</span></span><span style="color: #000000;"><span style="font-family: Times New Roman;">&nbsp;</span></span><strong></strong></span></span></p>]]></description><pubDate>Tue, 13 May 2008 11:57:00 +0000</pubDate></item><item><title>LURRUN TRENA</title><link>https://pmuseoa.blogia.com/2008/050601-lurrun-trena.php</link><guid isPermaLink="true">https://pmuseoa.blogia.com/2008/050601-lurrun-trena.php</guid><description><![CDATA[<p><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;"><span><strong>Lurrun tren-makina ur-lurrunaren indarrarekin bultzatutako tren-makina da. Ibilgailu hau trenbidetako garraiabide nagusia izan zen XX. mende erdialderarte, hemendik aurrera diesel tren-makinengatik eta tren-makina elektrikoengatik ordezkatuak izan ziren.</strong></span></span></p><p><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;"><span style="mso-ansi-language: EU;"><span style="font-size: 12pt; font-family: "><strong>Lehen burdinbieetan orgak errail gainean bultzatzeko zaldi taldeak erabiltzen ziren.&nbsp;Lurrun Tren Makinak&nbsp;garatu zirenean, trenbideetan aplika zitekeela pentsatu zen. Lehen saiakerak Britainia Handian izan ziren; horrela <span style="color: #cc2200;"><span style="color: #99cc00;">Richard Trevithick</span></span>-ek tren-makina bat eraiki zuen 1804ean. Lehen saiakera hauen emaitza 1829an heldu zen, <span style="color: #99cc00;"><span style="color: #cc2200;"><span style="color: #99cc00;">George Stephenson</span></span>-en <em>Rocket</em> tren-makina hain zuzen ere.</span></strong></span></span></span></p><p><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;"><span style="mso-ansi-language: EU;"><span style="font-size: 12pt; font-family: "><strong></strong></span></span></span></p><p><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;"><span style="mso-ansi-language: EU;"><span style="font-size: 12pt; font-family: "><strong><span style="color: #99cc00;"><span style="font-size: 12pt; font-family: ">Lurrun tren-makinak</span><span style="font-size: 12pt; font-family: "> galdara horizontal zilindriko bat erabiltzen du etxea atzealdean duela, zati bat kabina barruan duelarik, horrela gidatzaileak eguraldi txarretik babesten ditu. Etxea erregaia erretzen den lekua da. Lau hormaz eta zeru deritzon sabai batez osatuta dago</span></span></strong></span></span></span></p><p><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;"><span style="mso-ansi-language: EU;"><span style="font-size: 12pt; font-family: "><span style="font-size: 12pt; font-family: "><strong></strong></span></span></span></span></p><p><span style="mso-ansi-language: EU;"><span style="font-size: 12pt; font-family: "><span style="font-size: 12pt; font-family: "><p><span style="mso-ansi-language: EU;"><strong><span style="color: #99cc00;"><span style="font-family: Times New Roman;">XX. mendean</span><span style="font-family: Times New Roman;"> diesel tren-makinen eta tren-makina elektrikoen agerpenak lurrun tren-makinen amaiera azkartu zuen; hala ere, </span><span style="font-family: Times New Roman;">Ipar Amerikan</span><span style="font-family: Times New Roman;"> eta </span><span style="font-family: Times New Roman;">Europan</span><span style="font-family: Times New Roman;"> mende erdialderarte erabili ziren, eta beste herrialde batzuetan mende bukaerarte iraun zuten. Nahiz eta makina oso errazak izan eta erregai anitzetarako moldatuak izan daitezkeen, diesel motoreak eta elektrikoak eraginkorragoak dira, eta gainera, etengabeko mantenketa behar dute. Ibilbidean zehar askotan urez hornitu behar da, eta hau leku idorretan (basamortuetan adibidez) edo ur egokia ez dagoen lekuetan arazo larri bat da. Lurrun tren-makinek hainbat ordutako beroketa behar dute, galdara piztuta egon behar delarik prest egon baino lehen, eta egunaren bukaeran errautsak kentzeko eta parrillako zikinkeria garbitzeko prozedura bat jarraitu behar da; diesel tren-makinetan eta tren-makina elektrikoetan berriz, martxan jartzeko eta gelditzeko lana askoz azkarragoa eta errazagoa da. Azkenik tren-makinek botatzen duten kea oztopo bat izan daiteke. Azpeitian&nbsp;badago museo bat ferrokarrilari buruzkoa. Animatzen zaituztegu bisitatzera!&nbsp;&nbsp;</span></span></strong></span></p><p><span style="mso-ansi-language: EU;"><strong><span style="color: #99cc00;"><span style="font-family: Times New Roman;"></span></span></strong></span></p></span></span></span></p><p><span style="mso-ansi-language: EU;"><span style="color: #99cc00;"><span style="font-family: Times New Roman;"><span style="font-size: 12pt; font-family: "><span style="text-decoration: none; text-underline: none;">&nbsp;</span></span></span></span></span></p>]]></description><pubDate>Tue, 06 May 2008 10:38:00 +0000</pubDate></item><item><title>Erlojua</title><link>https://pmuseoa.blogia.com/2008/042801-erlojua.php</link><guid isPermaLink="true">https://pmuseoa.blogia.com/2008/042801-erlojua.php</guid><description><![CDATA[<p><span style="color: #99cc00;">Hona hemen aste honetako artikulua: <strong>ERLOJUA</strong></span></p><p><strong><span style="color: #99cc00;"></span></strong></p><p><span style="color: #99cc00;"><strong>Erlojua </strong>denbora neurtzeko erabiltzen den gizakiak asmatutako tresna da.&nbsp;Aspaldidanik erabiltzen badira ere, gizakia erlojua hobetzen joan da, XX. mendean zehaztasun ikaragarria lortu arte.</span></p><p><strong><span style="color: #99cc00;">Erloju motak</span></strong></p><p><span style="color: #99cc00;">Erloju mota asko daude, neurtzeko sailkatuta:</span></p><p><strong></strong><span style="color: #99cc00;">1)&nbsp;</span><a href="http://images.google.es/imgres?imgurl=http://www.diputaciondevalladolid.es/imagenes/img_cultura/exposiciones/iii_clausuras_patrimonio/relojarenavillafrechosG.jpg&amp;imgrefurl=http://www.diputaciondevalladolid.es/cultura_edu/exposiciones_d.shtml%3Fidboletin%3D486%26idarticulo%3D17101%26idseccion%3D3917&amp;h=650&amp;w=485&amp;sz=43&amp;hl=es&amp;start=8&amp;tbnid=zWalHTPHeO0iUM:&amp;tbnh=137&amp;tbnw=102&amp;prev=/images%3Fq%3Dreloj%2Bde%2Barena%26gbv%3D2%26hl%3Des"><span style="color: #99cc00;"><img src="https://pmuseoa.blogia.com/upload/externo-a6a782e4b15e41a16b45e85f6546b529.jpg" border="0" width="102" height="137" /></span></a><span style="color: #99cc00;">&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;2&nbsp;)<a href="http://images.google.es/imgres?imgurl=http://www.zonalibre.org/blog/corsaria/archives/relojsolar_stremyprov.jpg&amp;imgrefurl=http://www.zonalibre.org/blog/corsaria/archives/2006_11.html&amp;h=279&amp;w=400&amp;sz=50&amp;hl=es&amp;start=7&amp;tbnid=AgM7tDz-OZk90M:&amp;tbnh=86&amp;tbnw=124&amp;prev=/images%3Fq%3Dreloj%2Bde%2Bsol%26gbv%3D2%26hl%3Des"><span style="color: #99cc00;"><img src="https://pmuseoa.blogia.com/upload/externo-4a54fd580f209b8392581dea99b3f23a.jpg" border="0" width="124" height="86" /></span></a><span style="color: #99cc00;">&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</span></span><span style="color: #99cc00;">&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</span></p><p><span style="color: #99cc00;">3)</span><a href="http://images.google.es/imgres?imgurl=http://www.termomed.net/images/32304.jpg&amp;imgrefurl=http://www.termomed.net/regalos-promocionales-c-45.html%3Fsort%3D1a%26page%3D1%26osCsid%3D7f5a6a9a17dc57567eb99975f7a2cfdf&amp;h=425&amp;w=500&amp;sz=65&amp;hl=es&amp;start=31&amp;tbnid=st7olNZswO9NyM:&amp;tbnh=110&amp;tbnw=130&amp;prev=/images%3Fq%3Drelojes%2Bdigitales%26start%3D20%26gbv%3D2%26ndsp%3D20%26hl%3Des%26sa%3DN"><span style="color: #99cc00;"><img src="https://pmuseoa.blogia.com/upload/externo-da27007aec0c6652a38075fab0d7fdd8.jpg" border="0" width="130" height="110" /></span></a><span style="color: #99cc00;">&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;4) </span><a href="http://images.google.es/imgres?imgurl=http://www.sinnstore.com/img/relojes/656-VS-amp.jpg&amp;imgrefurl=http://www.relojes-especiales.com/foros/showthread.php%3Ft%3D16902&amp;h=500&amp;w=333&amp;sz=30&amp;hl=es&amp;start=16&amp;tbnid=YSdSj-fz80UmHM:&amp;tbnh=130&amp;tbnw=87&amp;prev=/images%3Fq%3Dreloj%2Bde%2Bmu%25C3%25B1eca%26gbv%3D2%26hl%3Des"><span style="color: #99cc00;"><img src="https://pmuseoa.blogia.com/upload/externo-ff55b13f95dd6c95e6e1d9f02d15f68e.jpg" border="0" width="87" height="130" /></span></a></p><p><span style="color: #99cc00;">&nbsp;</span></p><p><span style="color: #99cc00;">&nbsp;</span></p><p><a href="http://images.google.es/imgres?imgurl=http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/TSTClockTower.jpg/79px-TSTClockTower.jpg&amp;imgrefurl=http://naszawiedza.cvidi.pl/index.php%3Fl%3Deu%26q%3DErloju&amp;h=120&amp;w=79&amp;sz=13&amp;hl=eu&amp;start=2&amp;tbnid=9a47u9vsan5-hM:&amp;tbnh=88&amp;tbnw=58&amp;prev=/images%3Fq%3Dkanpandorreko%2Berlojua%26gbv%3D2%26hl%3Deu"><span style="color: #99cc00;"></span></a></p><p><span style="color: #99cc00;">5)</span><a href="http://images.google.es/imgres?imgurl=http://www.wallyx.com/gallery/d/6662-2/big_ben.jpg&amp;imgrefurl=http://www.taringa.net/posts/imagenes/958137/Big-Ben.html&amp;h=2304&amp;w=3072&amp;sz=2413&amp;hl=eu&amp;start=5&amp;tbnid=KJwhoCKgkwC5nM:&amp;tbnh=113&amp;tbnw=150&amp;prev=/images%3Fq%3Dbig-ben%26imgsz%3Dhuge%26gbv%3D2%26hl%3Deu"><span style="color: #99cc00;"><img src="https://pmuseoa.blogia.com/upload/externo-0ff2007236834abcb16bdd4bb948416d.jpg" border="0" width="150" height="113" /></span></a><span style="color: #99cc00;">&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<span style="font-size: 12pt; font-family: &rsquo;Times New Roman&rsquo;; mso-ansi-language: ES; mso-fareast-font-family: &rsquo;Times New Roman&rsquo;; mso-fareast-language: ES; mso-bidi-language: AR-SA;"><span style="text-decoration: none; text-underline: none;">&nbsp;6)<span style="font-size: 12pt; font-family: &rsquo;Times New Roman&rsquo;; mso-ansi-language: ES; mso-fareast-font-family: &rsquo;Times New Roman&rsquo;; mso-fareast-language: ES; mso-bidi-language: AR-SA;"><span style="text-decoration: none; text-underline: none;"> <a href="http://images.google.es/imgres?imgurl=http://www.clockparts.co.uk/Acrylic_cd_stand_3.jpg&amp;imgrefurl=http://www.ikkaro.com/category/4&amp;h=1574&amp;w=1518&amp;sz=92&amp;hl=eu&amp;start=72&amp;tbnid=E7Vh5fpHJJytiM:&amp;tbnh=150&amp;tbnw=145&amp;prev=/images%3Fq%3Drelojes%26start%3D60%26imgsz%3Dhuge%26gbv%3D2%26ndsp%3D20%26hl%3Deu%26sa%3DN"><img src="https://pmuseoa.blogia.com/upload/externo-5654b5f4a7973d406a9f92e019dcc107.jpg" border="0" width="145" height="150" /></a>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</span></span></span></span></span></p><p><span style="font-size: 12pt; font-family: &rsquo;Times New Roman&rsquo;; mso-ansi-language: ES; mso-fareast-font-family: &rsquo;Times New Roman&rsquo;; mso-fareast-language: ES; mso-bidi-language: AR-SA;"><span style="text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="font-size: 12pt; font-family: &rsquo;Times New Roman&rsquo;; mso-ansi-language: ES; mso-fareast-font-family: &rsquo;Times New Roman&rsquo;; mso-fareast-language: ES; mso-bidi-language: AR-SA;"><span style="text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: #99cc00;">&nbsp;7) </span><a href="http://images.google.es/imgres?imgurl=http://www.antiquorum.com/eng/press/2007/05_12_07/ny_dec07_382.jpg&amp;imgrefurl=http://www.antiquorum.com/eng/press/2007/05_12_07/press_release_es.htm&amp;h=4016&amp;w=3124&amp;sz=4692&amp;hl=eu&amp;start=5&amp;tbnid=XhWLPwEgFwjCAM:&amp;tbnh=150&amp;tbnw=117&amp;prev=/images%3Fq%3Dreloj%2Bde%2Bbolsillo%26imgsz%3Dhuge%26gbv%3D2%26hl%3Deu"><span style="color: #99cc00;"><img src="https://pmuseoa.blogia.com/upload/externo-ae7d684bd0cb0f6be318d2f13188b9b7.jpg" border="0" width="117" height="150" /></span></a><span style="color: #99cc00;">&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;8)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</span></span></span></span></span><span style="font-size: 12pt; font-family: &rsquo;Times New Roman&rsquo;; mso-ansi-language: ES; mso-fareast-font-family: &rsquo;Times New Roman&rsquo;; mso-fareast-language: ES; mso-bidi-language: AR-SA;"><span style="text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="font-size: 12pt; font-family: &rsquo;Times New Roman&rsquo;; mso-ansi-language: ES; mso-fareast-font-family: &rsquo;Times New Roman&rsquo;; mso-fareast-language: ES; mso-bidi-language: AR-SA;"><span style="text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: #99cc00;"><span style="font-size: 12pt; font-family: &rsquo;Times New Roman&rsquo;; mso-ansi-language: ES; mso-fareast-font-family: &rsquo;Times New Roman&rsquo;; mso-fareast-language: ES; mso-bidi-language: AR-SA;"><span style="font-size: 12pt; font-family: &rsquo;Times New Roman&rsquo;; mso-ansi-language: ES; mso-fareast-font-family: &rsquo;Times New Roman&rsquo;; mso-fareast-language: ES; mso-bidi-language: AR-SA;"> <img src="https://pmuseoa.blogia.com/upload/externo-98baeef4fd0bc0270ef725ec14b501d6.jpg" border="0" width="189" height="174" /></span></span>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span></span></span></span></p><p><span style="color: #99cc00;">&nbsp;</span></p><p><span style="color: #99cc00;">1- Arezako erlojua</span></p><p><span style="color: #99cc00;">2- Eguzki erlojua</span></p><p><span style="color: #99cc00;">3- Erloju digitala</span></p><p><span style="color: #99cc00;">4- Eskumuturreko erlojua</span></p><p><span style="color: #99cc00;">5- Kanpandorreko erlojua</span></p><p><span style="color: #99cc00;">6- Paretazko erlojua</span></p><p><span style="color: #99cc00;">7- Patrikako erlojua</span></p><p><span style="color: #99cc00;">8- Kukuzko erlojua</span></p><p>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p>]]></description><pubDate>Mon, 28 Apr 2008 15:59:00 +0000</pubDate></item><item><title>VIRUS TALDEKO BLOGA</title><link>https://pmuseoa.blogia.com/2008/041501-virus-taldeko-bloga.php</link><guid isPermaLink="true">https://pmuseoa.blogia.com/2008/041501-virus-taldeko-bloga.php</guid><description><![CDATA[<p><span style="color: #99cc00;">Kaixo, gu Virus taldeko partaideak gara. SEIN proiektu bat egiten ari gara, eta zuentzako museo birtual&nbsp;bat egiten ari gara.</span></p><p><span style="color: #99cc00;">Astero artikulu berri argitaratuko dugu, eta interesgarria izatea espero dugu.&nbsp;Artikulu guztiak Europako asmakizunei&nbsp;buruz izango dira.</span></p><p><span style="color: #99cc00;"></span></p><p><span style="color: #99cc00;">Hona hemen aste honetako artikulua: <strong>INPRENTA</strong>.</span></p><h1 style="margin: auto 0cm; text-align: center;"><span style="color: #000000; mso-ansi-language: EU;"><span style="font-family: Times New Roman;"><span style="color: #99cc00;"><em>Inprenta</em></span></span></span></h1><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: #000000; mso-ansi-language: EU;"><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;">&nbsp;</span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="font-family: Times New Roman;"><span><span style="color: #99cc00;">Inprenta <span style="color: #000000;"><span style="color: #99cc00;">testu</span></span> eta <span style="color: #99cc00;"><span style="color: #000000;"><span style="color: #99cc00;">irudiak</span></span> </span><span style="color: #000000;"><span style="color: #99cc00;">paperaren</span></span> gainean&nbsp;berriz sortzeko&nbsp;erabiltzen den makina da. <span style="color: #000000;"><span style="color: #99cc00;">Tinta</span></span> metal zatien gainean jartzen da, <span style="color: #000000;"><span style="color: #99cc00;"><em>tipo</em></span></span> izenekoak eta paperera&nbsp;pasatzen dira presioa dela eta.</span></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: #000000; mso-ansi-language: EU;"></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: #000000; mso-ansi-language: EU;"><span style="color: #000000;"><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;">Europan</span></span><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;"> ez dago argi nork asmatu zuen. Gehienen iritzia </span><span style="color: #000000;"><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;">Johannes Gutenbergek</span></span><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;"> asmatu zuela da, nahiz eta ez dagoen bere izena inongo testu idatzitan. </span><span style="color: #000000;"><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;">Mentelinek</span></span><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;"> </span><span style="color: #000000;"><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;">Estrasbourgen</span></span><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;"> (1458-1478), </span><span style="color: #000000;"><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;">Panfilo Castaldik</span></span><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;"> </span><span style="color: #000000;"><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;">Italian</span></span><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;"> 1470an eta </span><span style="color: #000000;"><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;">Lorenzo Costerrek</span></span><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;"> </span><span style="color: #000000;"><span style="color: #99cc00; font-family: Times New Roman;">Haarlemen</span></span><span style="font-family: Times New Roman;"><span style="color: #99cc00;"> 1430an inprentaren asmatzaile direla esaten da eta bakoitzari bere herrian monumentua ezarri zaio hori dela eta.</span></span></span></p><p><p><span style="color: #99cc00;">Hona hemen argazki batzuk:</span></p></p><p>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; <img src="//pmuseoa.blogia.com/upload/externo-65909241af62f983cc925a532c6179c4.jpg" border="0" />&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp;<img src="//pmuseoa.blogia.com/upload/externo-6f3e3dc951d1c0a264efb3567db1b178.jpg" border="0" width="238" height="320" />&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p>]]></description><pubDate>Tue, 15 Apr 2008 11:32:00 +0000</pubDate></item></channel></rss>
